20171029_192341_0.jpg

 
Större delen av mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat med folkbildning, främst inom studieförbund men också på folkhögskola samt på Folkbildningsrådet. Numera är jag verksam som frilansande skribent och folkbildare.
Några av de områden om jag fördjupat mig lite i är Kina, Israel-Palestina och klimatfrågan – utöver folkbildningen som sådan.
Jag har för övrigt varit ett antal gånger i Kina för att delta i konferenser och seminarier för att presentera erfarenheter och idéer kring svensk folkbildning. Jag har också skrivit ett antal artiklar om svensk folkbildning, vilka har översatts till kinesiska och publicerats i olika tidskrifter och på Internet. Ett urval av dessa finns på den här webbplatsen.  

Böcker

Kina – den meritokratiska civilisationen
Kommer tjugoförsta århundradet att bli Kinas, så som tjugonde århundradet blev Förenta Staternas? Och i så fall vilket Kina, det som 1949 utropades av Mao Zedong eller det vars grund lades för mer än två tusen år sedan?
I januari 2021 fullbordade jag en bok, Kina – den meritokratiska civilisationen (2021), som ger en historisk bakgrund till dagens Kina och bland annat förklarar byarnas roll för den språngartade ekonomiska utveckling som Kina upplevt de senaste decennierna.
Boken fokuserar på några centrala teman, såsom familjens roll liksom vad konfucianismen och andra idériktningar har betytt. Ett annat tema är de krävande examinationer som under tusen år sållade ut blivande kejserliga ämbetsmän samt blev en garant för att obegåvade eller lata ur överklassen ej kunde få några inflytelserika poster i samhället. Se mer om innehållet i följande utdrag.

20210128_152513_0.png


Klimatförändring – Vad handlar det egentligen om?
I slutet av augusti 2016 blev jag klar med boken Klimatförändring – Vad handlar det egentligen om? (2016), en lättläst sammanfattning över vad som kan komma att ske med vårt klimat. Den har inga tabeller eller diagram, bara ett mindre antal siffror och få facktermer.
Den redovisar kort vad vi vet om den klimatförändring som pågår – och vad vi inte vet eller är osäkra på. Mycket är ännu oklart och då gäller det att göra en riskvärdering:
• Vad kan hända om vi tar varningsklockorna på allvar och snarast möjligt går över från fossila till alternativa bränslen – och det senare skulle visa sig att våra farhågor varit överdrivna?
• Vad kan hända om vi bara fortsätter som hittills – och det senare skulle visa sig att vi grovt underskattat riskerna med utsläppen av växthusgaser?

20160901_212824_0.jpg


Taiping – När Jesu yngre bror skulle frälsa Kina
I december 2015 publicerade jag en bok om Taiping, som troligen blev det blodigaste upproret i världshistorien, med minst 20 miljoner döda. Det pågick i Kina i mitten av 1800-talet och leddes av en fattig bondson som misslyckats i de kejserliga examinationerna för att bli ämbetsman och som var övertygad om att han var Guds andre son och Jesu yngre bror (Taiping – När Jesu yngre bror skulle frälsa Kina).

20151215_122349_0.jpg



Våra liv är inte bättre än de andras
En annan bok publicerade jag imaj 2016 tillsammans med min dotter, Sara Lindblom. Det är en samling av berättelser, skrivna av en av mina mostrar, Gunvor Svensson (1926–2012) om sjöfart under senare hälften av 1800-talet och början av 1900-talet. Titeln, Våra liv är inte bättre än de andras – Om sjöfarande kullabor under de seglande handelsfartygens sista epok, är ett citat av en dansk fiskare, som 1862 var med och räddade den svenska besättningen på briggen Daphne 1862. När någon tyckte att risken kanske var för stor svarade han: Det raader Gud for, vort liv er ikke bedre en de andres!

20160526_143932_0.png

Omslagsfotot visar besättningen på barkskeppet Biland av Göteborg 1904. Den unge mannen är Vitalis Svensson, Gunvors far och min morfar, här på sin första mönstring som jungman, 14 år gammal.



I slutet av augusti 2016 blev jag klar med boken Klimatförändring – Vad handlar det egentligen om? En lättläst sammanfattning över vad som kan komma att ske med vårt klimat. Den har inga tabeller eller diagram, bara ett mindre antal siffror och få facktermer.
Den redovisar kort vad vi vet om den klimatförändring som pågår – och vad vi inte vet eller är osäkra på. Mycket är ännu oklart och då gäller det att göra en riskvärdering:
• Vad kan hända om vi tar varningsklockorna på allvar och snarast möjligt går över från fossila till alternativa bränslen – och det senare skulle visa sig att våra farhågor varit överdrivna?
• Vad kan hända om vi bara fortsätter som hittills – och det senare skulle visa sig att vi grovt underskattat riskerna med utsläppen av växthusgaser?

20160901_212824_0.jpg



2021-02-14
© Tore Persson